Städa frenetiskt

Hm, rubriken säger väl allt? 

Idag har jag städat. Massor. Utan paus. 
Har liksom inte kunnat sluta? Gillar att se förändringen, ordna om, göra rent. Lukten av såpa. Att använda kroppen. Att inte vara så trött och deppig att jag inte kommer ur sängen. Igår gjorde jag knappt det. Idag har jag knappt kunnat vila. 
Varför vet jag, egentligen inte. Kanske den hormonella cykeln, kanske nåt helt annat. Kanske anorexin som inte accepterar stillasittandet? Kanske är det jag som börjar titta fram, med mer energi och ork att göra saker? 
Jag vet verkligen inte men jag är mör i kroppen och känner mig ganska nöjd. Kan alltid göra mer, vara bättre, så helt nöjd är jag väl egentligen inte om jag ska vara ärlig. 
Brukar ofta dippa dagarna efter en sån här dag. Det får bli som det blir, helt enkelt. 
Idag var en bättre dag och det är jag tacksam för. Idag luktar min omgivning såpa och är välorganiserad. Jag försöker njuta och mota bort känslan av otillräcklighet. 
Jag duger som jag är. Även när jag inte tar mig ur sängen. 

Kommentarer:

1 Hanna Karlsson:

Älskar känslan av att ha nystädat! Men jag är för bekväm. Tycker att det är så onödigt när barnen vänder till lika snabbt igen... Jag håller med om din slutkläm. Du duger definitivt som du är. Kämpa på. Kram. <3

Svar: Åh tack så mycket <3 Det gör du också! Med eller utan såpalukt!!
Falling into self love

Kommentera här: