Kärlekshalsbandet

När jag gick igenom P-E-behandling för PTSD fick jag ett halsband av min syster i födelsedagspresent. Sen dess har jag bara tagit av mig det 3 gånger (4 år sen). 
Idag gick det sönder. Och jag har gråtit massor. 
Så många nätter har jag pillat på den lilla berlocken där det står amor vinci omnia (kärleken övervinner allt) och känt mig så trygg och älskad när allt varit som mörkast. 
Halsbandet som många gånger fått mig orka, bara en liten stund till, som sen har blivit många stunder, som har blivit flera år nu. 
Och nu är det trasigt. 
Är det ett tecken?
Får jag äntligen lov att andas ut, lämna?

Jag försöker tänka att det inte är så. 
Ska gå och få det lagat. Precis som kärleken lagar. Och övervinner. Att jag är så otroligt oändligt dränkt i kärlek från min familj håller mig vid liv. Och så ska det fortsätta vara. 

Kommentera här: